It’s time to break the taboo

__________________________________ Ett ytterst personligt inlägg ________________________________

 

Jag tänkte att jag skulle ta och dela med mig av en väldigt privat del av mig själv. Anledningen till att jag vill göra det är för att jag visa att man inte behöver skämmas för att man har mått eller mår dåligt. Den tabun skapar enbart lidande i tystnad, och det hjälper inte någon.

Jag tänkte att jag skulle börja med att stylta upp en lista på olika tillstånd som jag har haft genom åren men lyckats bli mer eller mindre helt kvitt.

  • Depression
  • Beslutsångest
  • Separationsångest
  • Prestationsångest
  • Ångest av att bara vara
  • Inte vetat vem jag är eller vad jag tycker om – avsaknad av ett ”jag”
  • Apati
  • Orkeslös – konstant trött
  • Helt tom i huvudet, får ingen feedback i form av tankar (autopilot brukar jag kalla detta tillstånd)
  • Avsaknad av alla känslor, kan varken vara glad eller ledsen
  • Illvilja till att erkänna att jag har fel – grundar sig i tron att om jag har jag fel så kommer folk hata mer mig
  • Tron om att ingen älskar mig
  • Oförmåga att se mitt egna värde
  • Ingen framtidstro
  • Rädd för att bli lämnad
  • Klängighet

Ja du, det där är väl de stora bitarna när det kommer till bagaget jag bar på under en lång tid. När jag skriver upp allting såhär så kan jag verkligen känna vilken fantastisk resa jag har gjort.

Det finns även en annan sak som är djupt personlig och som ligger till grund till varför att jag brinner för lyfta mina erfarenhet av psykisk ohälsa. När jag var 18 år så hade jag hade befunnit mig i min depression i 3 år och ingen visste hur illa det var då jag vägrade att prata om det. Jag stängde av och isolerade mig själv och sov mellan 15-18 timmar per dag det sista halvåret. Sömn var det enda som fick bort min smärta. Sömn var det enda som fick mig att glömma att jag inte hade någon framtid. Den här långa mörka tiden i mitt liv slutade tragiskt nog med att jag försökte jag ta livet av mig. Jag orkade inte vakna upp till en dag till när det enda jag kände var smärta.

Den djupaste botten var nådd för mig. Jag fylldes av känslor av skam när jag därefter mötte min lillasyster och lillebror som var 8 och 6 år gamla. De förstod såklart inte vad som hände men jag kan lova att de under lång tid känt av min energi. En deprimerad person avger inte en så varm och kärleksfull energi.

Trots känslor av hopplöshet och en energibrist som hette duga så bestämde jag mig för att nu var det nog! Jag var tvungen att göra någonting åt mitt liv. Det här fungerade inte och jag drabbar många fler i min omgivning än enbart mig själv. Jag bestämde mig där och då för att göra en helomvändning i mitt liv. Nu var det dags att ta tillbaka kontrollen!

Jag valde att se på framtiden annorlunda där jag inte lät mitt sinne måla verkligheten i en dyster ton. Det var nog med att vara ett offer under min ogynnsamma, mörka tankar. Jag tog kommando över mina tankar och började intala mig att saker och ting kan bli bättre och att det visst finns en framtid av lycka som väntar på mig. Det här beslutet var det bästa beslutet jag någonsin fattat. Idag sitter jag här på mitt kontor, är lyckligt gift och driver två bolag tillsammans med mannen jag är gift med. Vi har ett hus och två fantastiska hundar. Jag är frisk och välmående och en väldigt positiv person som har lärt mig att se på livets utmaningar som små hinder som jag går i gång på att tackla på bästa sätt.

Jag ska däremot inte påstå att det var ETT beslut som räddade mig. För beslutet om att se på min framtid med hopp, tillsammans med flera andra positiva beslut, var jag tvungen att fatta om och om igen innan de tillslut blev ett mindset. Men det första positiva beslutet som jag fattade satte mitt liv på en ny kurs den nya möjligheter tog form.

Så för alla ni där ute som känner att vardagen känns tuff… I know. Jag har varit där. När jag befann mig i mitt mörker så trodde jag att jag var den enda i hela världen som kände som jag gjorde och att mörkret skulle vara för evigt. Jag trodde att det var fel på mig. Jag skämdes. Nu vill jag ta chansen att vara en person som delar med sig av sin historia för att visa för andra att ni inte är ensamma. Och att det finns en underbar framtid som väntar när ni är redo att fatta det där första beslutet. Ett beslut om att ta kommando över sin framtid, sitt liv och sin lycka <3

Jag kommer att dela med mig av mina tankesätt och strategier som fick mig ur den här svackan och in på en ny bana av lycka och välmående. Ni är varmt välkomna att skriva frågor i kommentarsfältet om det är något speciellt ni vill att jag skriver om. Det går såklart inte att få ned allt i ett inlägg då det finns så otroligt mycket att skriva om.