Förlängd latensfas

Jag förstår att många av er tror att vi sitter med vår lilla kärlek i famnen nu bara för att det har varit radiotystnad i 2 dagar. Tyvärr är inte så fallet utan jag har bara inte vetat vad jag ska skriva eller med vad jag ska uppdatera. Jag är så vilsen och förvirrad. Från att ha haft hur många falska startskott som helst med alla mina regelbundna förvärkar under fler veckors tid så ter sig min latensfas precis likadant. Jag börjar tvivla på att faserna har en tydlig distinktion emellan dom utan tycker att det känns tydligt att människan har försökt att stoppa in förlossningsförloppet i ett ramverk med olika generaliserande kategorier.

Latensfas innebär att tappen påverkas och man börjar öppna sig. Detta ska inte förvärkar göra. Jag hade ju då dock börjat öppna mig för väldigt länge sedan så i mitt fall så har jag antingen varit i latensfas i flera veckor eller så har mina förvärkar påverkat min tapp och börjat öppna mig. Oavsett så följer jag inte mallen.

Lite recap på senaste dagarna:

Natten mellan fredag och lördag nu i helgen så vaknade jag av extremt kraftiga värkar likt ingenting jag upplevt förr. De väckte mig och det hade absolut inte gått att somna om. Dessa satt i mellan 1 minut till knappa 2 minuter med 3-10 minuters mellanrum i 3h. Dagen som föranledde denna natt bestod av kraftiga värkar (smärtsamma men inga problem att hantera dom) var 10:e minut från dess att jag vaknade till dess att jag gick och lade mig.

För mig var det här är tydligt tecken på att ”nu kommer jag att föda inom de närmsta 24h!”. Men istället så klingade värkarna av kl 06.00 och började komma mer sällan. Dygnet därpå, lördag dag och natt, kom värkarna väldigt sporadiskt med undantag av två fönster av regelbundna värkar men även där klingade värkar av efter några timmar. Och de var inte alls lika kraftiga som de hade varit på natten.

Igår, söndag, började dagen med fina regelbundna värkar var 10:e minut för att sedan komma tätare på kvällen (ca var 6:e minut). Värkarna ilade extremt mycket denna dag och jag kunde verkligen känna hur det stretchade i livmodermunnen. Optimistisk gick jag och lade mig och tänkte ”Snälla, snälla låt det få dra igång i natt. Jag orkar inte fler falsklarm…”. Men samma stund som jag slöt ögonen avtog värkarna igen.

________________________________

Nu är jag helt slut mentalt känns det som för varje gång jag får en indikation på att det är igång så börjar en mental förberedelse, vare sig jag vill det eller inte, på att jag ska föda. Däribland så går jag igenom förlossningsförloppet och mitt pepptalk till mig själv och sen så klart medföljer en enorm längtan efter att få träffa bebbe. Så när mattan rycks under mina fötter så är det både en stor adrenalindos som försvinner och lämnar mig tömd på energi och än en gång tas bebbe längre bort ifrån mig.

Jag tror att det jobbiga också har varit att läsa om hur det ”ska vara” enligt barnmorskors och läkares utsagor. Dvs att latensfasen SKA vara helt sammanhängande utan avbrott och den ska normalt sett pågå 8-20h. Det gör att jag känner mig annorlunda och därför känner en misstro till min kropp. Mitt lugn ligger ju annars i min tillit till att kroppen vet vad den gör. Jag måste därför från och med nu fatta ett aktivt och medvetet beslut att känna tilltro till min kropp då ingen kropp är den andres lik <3

Besök på SÖS idag:

Var på SÖS idag igen för tätt göra en till undersökning och nu är i alla fall min tapp helt utplånad eller max 0,5cm kvar av den. Så sedan i torsdags då jag hade min andra undersökning har tappen minskat med 1-1,5cm. Så förhoppningsvis leder varje liten värk nu framöver till att jag börjar öppna mig mer (är fortfarande bara öppen 1,5cm).

Det kan alltså gå väldigt snabbt beroende på hur mina värkar ter sig. Nu får helt enkelt all min tid och energi gå åt till att försöka göra det bästa av situationen. Några dagar hit och dit kommer ju aldrig att spela någon roll i slutändan när vi har bebbe i vår famn. Jag är generellt en väldigt positiv person men ibland kan det kännas skönt att tillåta sig själv att känna sig liten uppgiven. Men nu får det ändå vara nog! Upp med hakan och blicka framåt <3

Kommentarer

Nu är det dags för förlossning!

Vi befinner oss i vecka 38+4 idag.

Här nedan följer en tidsaxel över allt som har hänt de senaste dagarna. Har inte velat jinxa något och som jag skrev i mitt tidigare inlägg så ville jag inte fokusera allt för mycket på förlossningen utan mer låta allt ha sin gång utan ständig analys.

Torsdag 03/08 kl 09.00 – Jag släpper världens största slempropp! 6 x 2 centimeter stor ungefär, helt genomskinlig och konsistensen av en manet. Jag ringer SÖS och får en tid bokad för undersökning kl 14.15. (Läs inlägg om mitt besök på SÖS här)

Torsdag 03/08 kl 16.00 – Jag började få kraftig och ihållande mensvärk. Mina förvärkar fortsatte som normalt under dagen vilket är ca 5-7 förvärkar per timme. De känns som en kramp/sammandragning i livmodern och med tillhörande mensvärk men nu hade jag ju konstant mensvärk istället. Även emellan förvärkarna.

Natten mellan Torsdag 03/08 och Fredag 04/08 – Mensvärken är konstant hela natten. Dock endast några få förvärkar vilket är ovanligt. Kl 03.30 upptäcker jag att jag har släppt en stor slempropp som är helt illröd. Jag har alltså haft en teckenblödning (en liten blödning som kan uppstå när livmodermunnen vidgar sig).

Fredag 04/08 kl 09.00 – När jag vaknar börjar mina förvärkar direkt. Denna gång kommer mensvärken tillsammans med förvärken och nu mycket starkare än vad den har känts förut. De kommer med ca 10-15 minuters mellanrum.

12.00 – En till illröd slempropp släpper. Vid det här laget är jag så förvånad att det finns mer slempropp att släppa.

17.00 – Nu börjar mensvärken tillta väldigt kraftigt i och med mina värkar. Jag känner knappt sammandragningen i livmodern längre utan nu tar mensvärken allt fokus. Värkarna har hållit ungefär samma intervall hela dagen. De kommer med 5-15 minuters mellanrum. Det har även fortsatt att släppa små bitar slempropp hela dagen.

21.30 – Värkarna avtar. De kommer med ca 20 minuters mellanrum men nu bara med molande mensvärk.

22.30 – Värkarna kommer tillbaka! Går och lägger mig för att lugna kroppen och på så sätt driva på värkarna.

23.00 – Nu är det inga tvivel att det jag känner är riktiga värkar. Varför jag kan säga så är för att sammandragningen i livmodern har varit den mest framträdande känslan vid min förvärkar. Mensvärken har kommit sekundärt. Nu kan jag inte ens känna sammandragningen i livmodern för att smärtan i livmodermunnen (som är just mensvärk) är så start och påtaglig att allt annat drunknar. Värkarna kommer med 10 minuters mellanrum. Jag lyckas ändå somna.

03.00 – 06.00 – Vaknar av kraftiga smärtor. Det går att hantera värkarna men nu gör de verkligen ont. Jag klockar värkarna under denna tid och de kommer med 3-10 minuters mellanrum och sitter i 30-110 sekunder. Vid 06.00 börjar de komma var 20:e minut och jag somnar.

Idag, Lördag 05/08 – Värkarna avtog när jag vaknade och de har varit väldigt blyga hela förmiddagen. Jag tycker mig känna att de är på väg tillbaka nu men de kommer med 20-30 minuters intervall. Styrkan i värkarna har börjat öka efter att ha varit väldigt svaga på tidigare. Tyvärr är det vanligt att värkarna avtar såhär under latensfasen. Men jag tror ändå att jag kommer att föda inom ett dygn så det är ingen jättelång tid kvar <3

Jag vill inte ta någon sovdos eller något smärtstillande så jag hoppas att värkarna kommer igång innan natten så jag slipper spendera en natt till vaken. Inte bästa uppladdningen innan en förlossning. Min plan är även att inte ta några smärtstillande medel under själva förlossningen heller, så jag måste vara ordentligt utvilad för att kunna hantera smärtorna.

Jag är i alla fall överlycklig att förlossningen nu är igång på riktigt! Får se om jag kör lite updates på ”my story” på instagram eller hur jag gör. Drar det ut på tiden jättemycket så hinner vi höras igen såklart. Men jag hoppas verkligen inte det 🙈

Wish me luck!

Kommentarer

Undersökning på SÖS

Ingen förändring alls sedan igår. Känns trist men å andra sidan har jag bestämt mig för att inte lägga mer energi på att spekulera i detta nu. Jag tycker om att jobba med målbilder och ha en tidsram att arbete utifrån så jag har verkligen försökt att klämma in den här förlossningen i något som jag kan ta på men jag måste inse att det inte kommer att hända.

Jag är en väldigt analytisk person och älskar att söka svar på frågor om allt möjligt. Jag gillar att veta varför saker ter sig på ett visst sätt. Bottnar säkert i ett kontrollbehov haha. Ibland är det gynnsamt för mig men jag måste också inse när det gör mer skada än nytta. Nu gör jag bäst i att bara luta mig tillbaka och försöka njuta av sista tiden <3

Det som känns hoppfullt i alla fall är att läkaren sa att har man så mycket värkar som jag har och har haft under hela graviditeten. Då går man sällan över tiden 🙏🏼 Så hon trodde ändå att jag kommer föda inom de närmsta 11 dagarna och det känns inte fy skam 🙂

Hon passade på att göra en hinnsvepning så får se om det hjälper något. Hon sa att hon kom åt väldigt bra för jag var inte alls öm där. Har ni som gjort hinnsvepning upplevt att det gör ont?

Kommentarer

Stark bäckenbotten = Lång latensfas?

Det har dykt upp många frågor i mitt huvudet sedan jag fick veta att jag öppnat mig. Befinner jag mig verkligen i latensfasen med tanke på att värkar av samma karaktär som jag har nu har pågått i 2 veckor från och med idag. Jag har ju innan dess har regelbundna värkar till och från ifrån vecka 31. Så vad tusen gäller egentligen?

Efter att jag skrev min teori om att en stark bäckenbotten kan förlänga latensfasen så har många barnmorskor skrivit till mig. Tydligen så stämmer det enligt deras erfarenhet. Tydligen så har framförallt ryttare ofta problem med en extremt lång latensfas. Bäckenbottenmuskulaturen stretar helt enkelt emot när latensvärkarna drar igång vilket förlänger förloppet. Om man är duktig på att kontrollera sin bäckenbottenmuskulatur så kommer detta inte vara ett hinder sedan när den aktiva fasen drar igång. För då är värkarna så starka att de tränger igenom den tighta och starka muskulaturen. Men om du däremot spänner bäckenbottenmuskulaturen, då kan du såklart förlänga förloppet genom att trycka tillbaka bebis in i livmodern. Generellt har vältränade kvinnor en kortare aktiv fas och en kortare krystfas så kan man använda bålen till sin fördel så är det endast latensfasen som blir utdragen.

Jag har tränat gymnastik i 13 år och gymnastik är all about bäckenbottenmuskulatur och bålstabilitet. Så jag har förmodligen, likt en ryttare, en väldigt stark bäckenbotten. Hurra för 99% av tiden i livet men bu för latensfastiden…

Idag så ringde jag SÖS för jag känner att jag måste få göra en till undersökning för att försöka få en hastighet på hur snabbt jag öppnar mig. Även om mina värkar inte gör ont så får de mig att totalt fastna i inre banor och i tankar likt ”Är det på G nu? Känns den här värken starkare än igår? Kommer de lite oftare nu? Går vattnet lite nu för nog tusan rann det till där?” osv. Jag är mer eller mindre oförmögen att fokusera på något annat. Har dessutom sedan flera månader tillbaka varit uppe mellan 10-15 gånger per natt för att kissa för varje värk gör mig kissnödig. Trots det känner jag mig faktiskt inte så trött men det sliter på mig mentalt. Att stå i startblocken och hela tiden inbilla sig att man hör startskottet.

Hur som helst så undanhöll jag det faktum att jag gjorde en undersökning hos min BM igår och att jag fick konstaterat att jag hade en utplånad tapp och var öppen 1,5cm. Jag var rädd att jag inte skulle få göra en till undersökning utan att de bara skulle erbjuda mig tabletter för att sova eller smärtlindring. Och det vill jag inte ha. BM som jag pratade med över telefonen sa med stor övertygelse att det nog bara är förvärkar jag har för om jag var i latensfasen så skulle den inte ha pågått såhär länge (den pågår normalt sett i 8-20h) utan värkarna borde ha eskalerat och blivit starkare samt kommit oftare och tillslut tippat över i den aktiva fasen.

Jag sa att jag läst precis allt det där om hur latensfasen ”brukar gå till” men jag sa att jag inte tyckte att dessa värkar bara var förvärkar för de sitter i mer eller mindre 24h om dygnet, kommer väldigt ofta regelbundet, kommer med mensvärk i nedre magen och i ländryggen, sitter i minst 60 sekunder och de går inte över om jag vilar eller byter ställning. Så därför frågade jag: ”Kan förvärkar påverka tappen eller göra så att du öppnar dig?”. Varpå BM svarar: ”Nej, förvärkar påverkar varken tappen eller gör så att du öppnar dig. Allra helst inte för en förstföderska”. Jag bad om ett förtydligande för att vara helt säker: ”Så om jag är öppen nu när jag kommer in på undersökningen och min tapp är påverkad, då kan vi konstatera att jag är i latensfasen?”. ”JA” svarade BM.

Så nu känner jag mig helt trygg i att jag i alla fall är i latensfasen. Jag har ingen aning om hur länge till jag behöver vara här eftersom jag redan uppenbarligen är ett stort undantag till vad som är normalt. Men jag hoppas att min undersökning idag kan ge mig lite mer kött på benen för då har jag två koordinater att placera ut på min X- och Y-axel så att jag kan få till en hastighet på min öppning haha.

Håller tummarna på att det har skett en förändring ifrån igår 🙏🏼

Kommentarer

Latensfasen har startat!

Jag är så lycklig över att ha fått det konstaterat av min barnmorska idag att min latensfas inte bara har startat utan den är mer än halvvägs avklarad!

Latensfasen är den första värkfasen under förlossningen. Under denna tid ska livmodertappen utplånas och man ska öppna sig 3-4cm. Därefter sätter den aktiva fasen igång och det är generellt då man åker in till förlossningen då värkarna under denna fas kommer väldigt tätt och väldigt intensivt. Fasen när man krystar ut bebis kallas för krystfasen och den är den kortaste av dessa tre faser. Latensfasen som jag är i nu pågår generellt 8-20 timmar men det varierar otroligt mycket från person till person.

Av någon anledning så har man sett att vältränade kvinnor generellt har en längre latensfas. Vad detta beror på vet jag inte men jag har en hobby teori att det kanske hänger ihop med hur stark bäckenbottenmuskulatur man har. Värkarna i latensfasen är ganska svaga, de ska inte direkt göra ont och har du då en stark bäckenbottenmuskulatur så bär denna upp bebis huvud vilket skapar en motkraft till det värkarna ska göra – nämligen pressa bebis huvud nedåt. Baserar bara detta på ren spekulation ifrån min sida då rapporten jag läste om att ”vältränade kvinnor generellt har en längre latensfas” ej kom med någon förklaring till varför (bokreferens: graviditet, träning och hälsa).

Hittills har min latensfas pågått i 1,5 vecka skulle jag tro. Räknar ifrån dess jag märke att mina värkar ändrade karaktär ifrån vad jag är van att känna. Jag har ju haft otroligt mycket sammandragningar/förvärkar hela min graviditet så för mig har det inte varit lika tydligt när latensfasen börjat. Många upplever inga värkar alls förrän latensfasen drar igång och då brukar den kanske pågå i ett eller två dygn innan den aktiva fasen sätter igång och de åker in till förlossningen. Så min har minst sagt varit lång och utdragen! Det gör ju dock inte ont så jag ska inte klaga. Det har mer varit psykiskt jobbigt då jag trott att vi kommer att föda inom det närmsta dygnet vid flera tillfällen. Men så har värkarna inte utvecklats något mer.

Idag hos barnmorskan så fick jag göra en gynundersökning på önskemål av mig då jag ville se om alla mina värkar har lett till någonting eller om de bara har varit ett spel för galleriet. Men visst hade dom hjälpt! Jag är öppen drygt 1,5cm och livmodertappen är mer eller mindre utplånad! Det kan innebära att jag kommer föda inom de närmsta 24h men det kan också ta väldigt lång tid innan jag öppnar mig de sista 1,5cm som är kvar innan den aktiva fasen drar igång. Det är för individuellt helt enkelt så man kan inte vet mer än så. Men oavsett så är jag jätteglad över att det har hänt något! Det hade känts lite tufft om alla dessa värkar jag haft inte tagit mig närmare förlossningen. Nu vet jag i alla fall att kroppen tar sig framåt och närmare min magiska första stund med bebbe <3

Ni hittar mina tips för magövningar för gravida här!

Kommentarer