Skog och luft!

Just nu håller vi på att tvätta och packa för fullt här hemma för imorrn bär det av mot de norrländska skogarna för lite frisk luft och mys med Mikaels familj. Vi ska åka kl 08.00 på morgonen och när vi lämnar huset kliver städhjälp in och gör en riktig grovstädning. Fantastiskt skönt att få komma hem sen och mötas av ett nyputsat hus!

Idag fick jag även hem mina sista samples inför nästa produktion och jag måste säga att allt känns väldigt bra. Den här kollektionen kommer att bli så SKÖN! Alla tyger jag har valt sitter så mjukt mot kroppen och har helt perfekt stretch. Längtar tills jag kan visa er.

Kom precis innanför dörren efter en långpromenad med hundarna. Fy tusan vad mörkt och kallt det var ute idag. Nu längtar jag till ljusare tider. Det är banne mig inte lätt att hålla energin uppe när det konstant känns som att det är mitt i natten. Dessutom åkte precis min familj till Thailand så jag får avundsjuk sitta och titta på deras strandbilder och trösta mig med en varm brasa här hemma. Det blir nog till att boka en utlandsresa snart. Jag och Mikael kom nämligen på att vi aldrig åkte på en honeymoon efter att vi gifte oss. Vi bodde ju i Santa Monica, Kalifornien, på den tiden så det kändes liksom inte lika exotiskt och spännande att resa iväg då. Nu däremot känns det efterlängtat!

Kommentarer

Återuppfinna mig själv

Jag har svårt att hänge mig åt saker under en lång tid och det är verkligen något som jag vill förändra hos mig själv. Jag märker att jag söker förändring och nya projekt likt en nervös drugaddict. Inte ok. Jag måste kunna finna ro och tillförlit i långsiktiga beslut för motsatsen är ju att vara konstant på jakt efter något annat än det jag har.

Jag vet att det här bottnar i en rädsla för att misslyckas. Jag har sedan min depression haft svårt att hålla en jämn energinivå över ett år sett. Jag kommer in i små perioder av extrem stress som dränerar mig på energi och gör det svårt att upprätthålla ett normalt arbetstempo. Som egenföretagare fungerar det då jag kan jobba igen det som missades vid ett senare tillfälle. Men om jag skulle hoppa på en utbildning tex så skulle det inte fungera att jag checkade ut under några veckor för att sedan komma tillbaka med mer kraft.

Det här gör att jag är väldigt rädd för fatta beslut som innebär att jag binder upp mig under en lång tid. Jag blir rädd för att jag inte ska få vara hel under hela tiden som det behövs. För klarar jag inte det så betyder det att jag kommer att misslyckas. Och jag är extremt rädd för att misslyckas då det känns som mitt liv sedan depressionen har bestått av alldeles för mycket misslyckade ifrån min sida.

Nu är det ju såklart den väldigt högpresterande Emelie som talar. Hon som tycker att varje steg bakåt är ett misslyckande som inte borde ha varit där. Hon som inte tolererar annat än absolut perfektion, för det är det enda som är gott nog.

Tänk vad höga prestationskrav på en själv kan sabba. Jag har lyckats skapa en måttstock för mig själv som är så hög att det är helt omöjligt att ens vara i närheten av det som jag förväntar av mig själv. Och vad innebär det? Jo att jag konstant känner mig som ett misslyckande och jag det i sig dränerar mig på energi.

Mitt nyårslöfte kommer vara att sänka kraven på mig själv och inte låta min förflutna definiera vem jag är. Jag tänker inte låta ett förflutet av lite energi sätta spelreglerna för nästa år. Jag ska återuppfinna mig själv det här året. Jag ska inte låta mig uppslukas av mina rädslor utan välja att se livet genom alla möjlighet. Det här året ska blir mitt år. Mitt år precis som jag vill ha det!

 

 

Kommentarer

Made in Italy

Beställa hem tyger är typ det roligaste jag vet! Älskar när jag får en notis ifrån receptionen här på kontoret att jag har ett pakt att hämta ut. Idag fick jag hem ett sammetstyg som jag vill använda till en detalj på ett av mina plagg som kommer efter jul och nyår. Jag har nämligen hittat en helt klockren tygfabrik i Italien som gör SÅ kvalitativa tyger och med världens skönaste känsla.

Längtar tills jag får visa er mina nya tights för det tyget som de är gjorda i är to kill for! Jag gillar nämligen när tyget har en mjuk känsla likt bomull men med mycket stretch och kompression. Såna tyger kan man dock inte ”sublimera på” vilket innebär att man ej kan trycka ett marmormönster i tyget som jag har gjort med mina första tights. Då måste man använda ett polyester tyg och de tygerna har alltid en annan känsla. Så tightsen som kommer härnäst kommer att vara enfärgade med jäkligt coola detaljer istället.

Ifrån fabriken i Italien (har suddat ut namnet för jag vill ju behålla mina yrkeshemligheter hehe) så får man alltid hem tyget på en hängare och sen en tillhörande färgkarta där man ser vilka färger tyget kommer i. Man får tyvärr aldrig välja färg på tyget på hängarna men det går ju att få en rimlig uppfattning via de små bitarna på färgkartan.

Sitter just nu ivrigt och väntar på besked ifrån min fabrik när de kan skicka upp mina sista samples för nästa kollektion. Jag trodde att jag skulle vara färdig med mina samples för 2 månader sedan men det lyckas alltid bli någon misskommunikation på fabriken som gör att jag måste ta ett par vändor extra med samples innan allt blir som jag tänkt. Men nu håller jag tummarna för att det här är sista vändan så att jag kan lägga min produktionsorder sen.

 

Kommentarer

Making decisions – Shape your future

Allting som vi gör här och nu formar hur vår framtid kommer att se ut. Det är väldigt lätt att hamna i ett läge där man ”go with flow” och låter sig själv styras dit yttre omständigheter tar en. För stunden så kan det kännas skönt för man behöver inte aktivt styra åt något håll som generellt innebär lite extra effort. Fortsätter man däremot längs vägen där man låter sig självas styras och formas av yttre omständigheter en längre tid så kommer man med största sannolikhet ha hamnat långt ifrån där man egentligen vill vara. Och då kan vägen tillbaka mot sitt mål vara en lång väg att gå.

 

Definiera vad du vill ha – skapa en målbild 

En anledning till varför jag under en lång tid lät mig formas av yttre krafter var för att jag inte visste vart jag ville styra mitt liv. Jag hade aldrig tagit mig tiden att faktiskt fundera på vad jag ville ha ut av livet och vem jag ville vara som person. Har man inte satt ett mål så är det ju inte konstigt att man aldrig kommer fram dit man egentligen vill vara. Det är som att åka på ett skepp utan en kapten. Man skulle bara irra omkring och föras dit vindar och vågor tar en. Därför är en målbild otroligt viktig. En målbild som definierar vem du vill bli som person, vilket jobb du vill ha, hur ditt hem ska se ut eller hur många gånger per år du vill åka utomlands. Den här målbilden kan innehålla precis vad som helst men det viktigaste är att den innehåller DINA drömmar och det DU vill uppnå med livet.

 

Släng bort begränsningar 

Efter att man har fått drömma ett tag om hur ens målbild ser ut så är det viktigt att se till att målbilden inte stannar som en dröm. En önskan kommer nämligen inte att ta en någonstans. Hur ser vi till att målbilden inte stannar som en dröm? Först måste vi se till att göra målbilden fri från begränsande ”valda sanningar”. Med det menar jag sanningar som vi plockat upp under vårt liv som hindrar oss ifrån att uppnå våra drömmar. De här sanningarna kan lyda ”jag kan inte, jag förtjänar inte, jag är inte bra nog, alla andra är mycket bättre än jag, ingen kommer att bli kär i mig osv…”

Vi måste veta med varenda cell i vår kropp att vi kan nå våra mål! Annars tror jag att det blir omöjligt att jobba för sitt mål då man inte tror att man kan nå dit.

 

Tips

Så se till att identifiera om du har några begränsande valda sanningar. Det kan du göra genom att tänka på din målbild och se vad som kommer upp i huvudet. Var och en av dessa sanningar får du gärna skriva ned på ett papper. Men nu vill jag att du väljer nya sanningar! De här ska vara positiva sanningar som hjälper dig emot ditt mål. För det är nämligen så det fungerar, vi väljer våra sanningar som vi sen styr våra liv utefter. Och tänk vad mycket bättre vi skulle må om vi kunde välja sanningar som bara gynnade oss istället för sanningar som satte käppar i vårt hjul.

Skriv nu ned dessa sanningar bredvid de andra gamla sanningarna. De här nya positiva sanningarna som du har valt, de ska få ersätta de gamla. Riv bort eller sudda ut de gamla så att du enbart har kvar de nya positiva sanningarna. De här raderna du ska påminna dig själv om när du tänker på din målbild. De här raderna är de sanningar som kommer att ta dig emot ditt nya jag!

Kommentarer

Från hat till kärlek

Jag tänkte att jag skulle skriva en uppföljare till mitt förra inlägg. En uppföljare där jag går igenom hur jag lyckades fatta beslutet att vända mitt liv. Det kan nämligen låta ganska simpelt när någon säger ”sen fattade jag beslutet att förändra mig själv”.  Vad betyder egentligen det? Är det så enkelt som att bara fatta ett beslut?

På den frågan vill jag svara både jag och nej. Att förändra sig själv och sitt beteende är det absolut svåraste man kan göra. Människor är vanedjur och krävs otroligt mycket energi och medvetenhet för att lyckas förändra ett beteende. Men den här förändringen börjar någonstans och första steget behöver inte vara allt för svårt. Jag skulle säga att första steget är att bestämma sig för vad man vill ha i livet. I mitt fall bestämde jag mig för att jag vill bli glad igen.

 

Mitt första beslut 

För mig är en depression en ”oförmåga att bryta negativa tankemönster”. Depressionen i sig livnär sig på alla negativa tankar. Och negativa tankar föder fler negativa tankar. Så när väl den spiralen är igång så går det ganska snabbt utför. Därför är lösningen för mig självklar. Det betyder inte att lösningen är lätt, men den är självklar. För att komma ur en depression måste man bryta mönster. Bryt mönster, bryt mönster, BRYT MÖNSTER.

Steg ett för mig var att behandla mig själv med omsorg och med en förlåtande inställning. Under min depression så var jag nämligen konstant hatisk mot mig själv. Jag var så besviken på vad jag presterade och vem jag hade blivit som människa. Den här människan var inte alls en människa som jag kunde förlika mig med att vara. Tankar om hur värdelös jag var gick på repeat i mitt huvud och emellan dessa tankar så var det bara helt tomt i huvet. Det var som att ingenting annat fick plats.

Det här mönstret måste självklart brytas om man söker en förbättring. Man kan aldrig bli bättre än den självbild man ständig marknadsför inom sig själv. Jag visste att det inte räckte med att önska att jag skulle bli bättre. Jag behövde verkligen göra något. Jag behövde ta kontrollen över mitt liv.

Jag tror samtidigt att det är viktigt att inte dra i för höga växlar när man ska förändra något hos sig själv. Krav och press på en själv under en ångestfylld tid skapar ofta mer ångest och kan leda till att man blir apatisk. Så sätt små delmål. Mitt första delmål var att jag skulle ta kontroll över vad jag sa till mig själv. Min inre dialog mellan Emelie och Emelie. Det första jag gjorde var att jag skapade en positiv målbild av mig själv. En bild som representerade personen som jag visste att jag egentligen var om jag bara fick bli kvitt den här eländiga depressionen. För kom ihåg, depressionen är inte du, den är en sjukdom.

Så fort det kom en stund av självhat så tvingade jag mig själv att sluta tänka i de gamla negativa tankebanorna. För det mönstret kommer bara generera samma resultat, dvs en deprimerad Emelie. Istället såg jag till att fokusera på den där positiva målbilden. Jag försökte känna i hela min kropp att jag redan var den versionen av mig själv. Den här strategin kommer jag att återvända till flera gånger framöver för jag märkte att den verkligen fungerade. Jag kallade den strategin ”fake it till you make it” för det är precis så den fungerade.

 

Medvetenhet 

Det absolut viktigaste här är att bli medveten om vad som försiggår i sitt huvud. För annars är det lätt att glida tillbaka till sina ovanor. Man måste vara på sin vakt och bryta det oönskade mönstret så fort tankarna en dit.

Att tillägga om mig själv är att många gånger tog det verkligen emot att tänka positivt om mig själv. Jag upplevde däremot en ”belöning” om jag försatte att hata på mig själv. Här kände jag tröst i att tänka att det inte är ”hatet” som min kropp ger mig en belöning för. Utan det är vanan av att gå i ett mönster som kroppen känner igen som jag får en belöning för. Med andra ord, om vi kan göra ett positivt beteende till ett nytt mönster så kommer kroppen att ge oss en belöning när vi agerar positivt. Så en reminder till mig själv blev att inte falla offer för stundens lättja utan att verkligen rannsaka mig själv – tar de här tankarna, de här mönstret, mig närmare mot mitt mål om en lyckligare Emelie?

Kommentarer