Bebbe ska heta… ?

Det här med namn till en pojke har varit så himla svårt tycker jag. Min namnlista till tjej är milslång medan pojknamnen har haft en tendens att stå på listan i någon dag för att sedan plockas bort.

Det har inte underlättat att jag och Mikael inte har kunnat enats heller. Innan vi visste om det var en pojke eller flicka så hade vi ett namn som faktiskt passar till både en pojke och en flicka. Vi båda tyckte att namnet var supercoolt då det är väldigt unikt (och inte ens ett namn skulle jag påstå) och det låter inte framtvingat som vissa påhittade namn kan göra. Vi kan kalla namnet för ”W” tillsvidare.

(Jag måste bara få slänga in lite söta bilder på bebbes kläder som hänger och väntar på honom 😍)

Ju mer tiden gick ju mer kär blev Mikael i ”W” och han kunde helt plötsligt inte se att vårt barn kunde heta något annat än det här namnet. När han blev så bombsäker på ”W”, då hände det något i mig. Helt plötsligt ville inte jag att vårt barn skulle heta ”W”, för då skulle det ju bli hugget i sten upplevde jag. Jag ville ju vänta tills vårt barn var fött och jag ville gärna ha ett par namn att välja emellan. Ju mer jag försökte få Mikael att komma på fler namn ju mer motstridig till nya namn blev han. Och jag likaså – nu skulle vårt barn verkligen inte heta ”W”!

Både jag och Mikael har väldigt starka viljor och vi kan stånga oss blodiga i att försöka övertala den andra personen 😂 Gudskelov är vi eniga i de flesta saker och vi är inte dumstolta (eller jag kan vara lite dumstolt ibland 🙈 men det talar vi inte högt om). Men när vi båda vill något starkt och dessa viljor inte sammanfaller… Suck haha.

Hur som helst så har den oenighet om namn pågått sedan många veckor tillbaka. Men nu börjar jag lite smått hitta tillbaka till namnet ”W” igen. Utan att avslöja vilket namn det är så tänkte jag ändå beskriva för- och nackdelar med namnet så som jag ser det.

Nackdelar

  • Jag ser främst en tonåring eller vuxen person när jag tänker på det här namnet. Jag gillar nog generellt lite mer gulliga namn för jag vill gulligulla med vår bebbe och hans namn.
  • Ordets direkta betydelse (vad alla kommer att tänka på när de hör namnet för första gången) har jag inte enbart positiva förankringar till. Det har varit lite svårt för mig att acceptera att mitt barn ska heta något som jag inte endast förknippar med något positivt. Det är dock ingen allmän negativ syn på detta ord/namn utan alla kommer att ha sin egen relation till det.
  • Jag började på senare tid tycka att namnet skulle göra sig bättre på en tjej än en kille.

Fördelar

  • Han kommer ha ett himla coolt namn som tonåring och vuxen. Sen finns det säkerligen söta smeknamn jag kan hitta på till ”W”.
  • Jag har ju positiva förankringar till det här namnet också. Det som vi föll för i början är hur ordets betydelse ”hedrar” Mikaels nordliga påbrå och betydelsen känns även ursvensk. Lite vikinga-aktigt namn liksom. Sen är namnet super unikt och det är faktiskt något som jag verkligen gillar. Jag tror inte att ni kommer att ha hört namnet förr. För mig kommer ju även namnet att representera min son så fort han börjar heta det. Jag kommer därför inte att tänka på vad det egentligen betyder. Betydelsen är mer dominant nu men det är ändå viktigt för mig att det finns en positiv förklaring till varför vi valde namnet. Inte bara för att det lät coolt.
  • Namnet skulle vara ascoolt på en tjej. Men det betyder inte att det inte passar på en kille. Det låter lite mer manligt än kvinnligt men jag gillar unisexnamn på tjej.

Bebbe kommer i alla fall att få komma ut först innan han blir döpt för jag måste se vem han är 🙂 Och det är Mikael också enig om så vi får se helt enkelt vilket namn han slutar med. Tur att vi har 3 månader på oss att bestämma oss. Annars får han fortsätta att heta bebbe haha.

Kommentarer

Förvärkar

Idag har jag haft förvärkar som har kommit regelbundet med några minuters mellanrum hela dagen👏🏼 De har inte ökat i styrka utan de har hållit sig på en konstant nivå hela dagen. Har även haft mycket regelbundna förvärkar på nätterna de senaste dagarna. Och det är väl egentligen inget nytt för det brukar jag ha med jämna mellanrum. Men det som är coolt nu är att de är så mycket starkare! Jag får mjölksyra i ländryggen och mjölksyra/trötthet i ljumskarna när de kommer vilket är nytt och det känns som ett steg närmare förlossningen. Det är den känslan som brukar beskrivas på gravidsidor som molande värk eller mensvärk, det är jag helt övertygad om. Ska bli så spännande att se hur natten ter sig 🙂

Jag kan även känna att bebbes huvud trycker mot bäckenbotten och vad jag tror är ”öppningen”. Det ilar, strålar och känns som små vassa knivar om vartannat. Skulle inte beskriva något av det jag känner som smärta utan .jag ser istället allt det här som häftiga framsteg. Snart är det kanske dags!

På tisdag går vi in i vecka 38 (37+0) och då är det fritt fram för honom att komma. Innan dess är det bra om han stannar inne så att man slipper på stämpeln premature för det innebär lite extra kontroller och eventuellt extra tid på BB. Vore skönt att få föda inom det normala fönstret. Men så fort vi passerat tisdag så hoppas jag att han kommer så snart som möjligt 🙂 Jag känner att vi har upplevt allt som går att uppleva med en graviditet nu. Innan så tänkte jag knappt på förlossningen för jag var så upptagen med att iaktta varje litet framsteg som förlossningen gjorde – bebbes första spark, första hickan, första synliga rörelsen på magen osv. Men nu är jag liksom klar med allt det där känner jag och vill få ta nästa steg. Jag vill få träffa min lilla kärlek!

Kommentarer

När vi tog reda på kön

Innan vi visste om bebbe var en pojke eller flicka så kunde jag bara föreställa mig att få en liten flicka. Förmodligen för att jag har kollat på så många bilder på mig själv som liten och utöver det så gillade Mikael att gå runt och skådespela att han bar omkring på vår lilla dotter och hur han skulle prata till henne. Så vi båda hade en väldigt tydlig bild av en liten tjej hur vår familj skulle se ut med ett kvinnligt tillskott. De gånger jag försökte föreställa mig att det var en pojke så kändes det bara så himla främmande. Vet inte varför men jag hade svårt att få en tydlig bild av en liten pojke.

När vi sedan låg inne hos barnmorskan på rutinultraljudet och hon frågade om vi ville veta kön så misstänkte både jag och Mikael att det var en pojke. Vi tyckte nämligen att vi hade sett en liten snopp 🙂 Men inte tusan gick det att vara säker för bildkvaliteten är ju inte den bästa. Men mycket riktigt så berättade barnmorskan att det var en pojke vi väntade. Och i samma stund som vi fick veta att det var en pojke så fylldes jag av den mest självklara känslan över att jag väntade en pojke. Helt plötsligt kunde jag inte se mig själv som något annat än en mamma till en lite pojke <3

Pappa är redan väldigt beskyddande över sin lilla pojke <3

Kommentarer

BM besök 36+2

På besöket idag hos BM så mätte SF-måttet (”Symfys-Fundus mått” = livmoderns längd) 32cm. Det betyder att vi fortfarande ligger under snittet men inte så mycket. Snittet är ca 33cm. Vi föll ur vår kurva för 3 besök sedan och sedan dess har ett TUL (tillväxtultraljud) har nämnts ett par gånger ifrån vår BM. Och då börjar såklart tankarna att snurra!

Alla är ju givetvis unika med sin graviditet och sina mått men det finns ju en trygghet i att följa snittet och därmed en liten oro i att inte göra det. Hur som helst så tyckte inte vår BM att vi behövde gå på ett TUL för hon tycker att det ser tillräckligt normalt ut. Det är tex normalt att SF-måttet stagnerar eller till och med minskar när bebis faller djupare ned i bäckenet. I var fall har inte måttet varken stagnerat eller minskat men det har vuxit i lite lägre takt än innan.

Alla mina blodvärden och blodtryck samt bebis hjärtljud är jättefina och det tycker jag känns väldigt bra. För ofta är det ju mer än en sak som ska avvika för att det ska väckas oro så jag känner mig lugn ändå 🙂

Sen är det ju så att bebis anpassar sig efter hur stor mamman är. Pappas genetik spelar inte så jättemycket roll i början av bebisens liv utan det är mest mammans genetik och mammans förutsättningar med storlek på bäcken osv som styr. Och tur är väl det i mitt fall med en pappa på 190cm och 110kg haha.

Efter BM besöket så åkte jag och Buddha till skogen för att sedan mötas upp med husse och Saga för kasta lite boll tillsammans 🙂

 

Kommentarer

Förlossningspepp!

Nu när det på riktigt börjar närma sig att bebbe ska komma så är förlossningen nästan det enda jag kan tänka på. Jag är så himla pepp på att få träffa honom så det är helt galet! Det går åt många vakna timmar och många drömmar på att förbereda sig inför D-day. Jag försöker läsa så mycket som möjligt om andras förlossningserfarenhet för att få fly in i den världen så ofta som möjligt. Någonstans med tron om att jag snabbare ska få komma dit!

 

Jag tänkte att jag skulle gå igenom några av mina mentala förberedelser inför förlossningen:

 

  • Mitt mentala förlossningsrum – Jag brukar ha som en vana att visualisera mig själv på sjukhuset i den där klassiska vita BB-morgonrocken och de läckra stora nättrosorna med jättebindan i. Jag gillar att mentalt placera mig själv i förlossningssituationen för att känna att jag förbereder mig inför den dagen. Varje gång jag kliver in i mitt mentala förlossningsrum så känner jag att jag känner igen mig. Och det är precis den känslan jag vill skapa – jag vill skapa en känsla av ”här har jag varit förut och jag vet precis vad jag ska göra”. Det ger mig kontroll och en därmed en känsla av trygghet. För mig har det hjälpt enormt mycket att titta på avsnitt på youtube likt ”En unge i minuten” för att få en bild över hur hela värk- och förlossningsförloppet utspelar sig. Man får även en bild över hur rummen typ ser ut och hur många barnmorskor man kommer att ha runtomkring sig. Det ger en bra helhetsbild helt enkelt 🙂

 

  • Om det är en sak som jag kan kontrollera under förlossningen så är det mina tankar – Jag väljer medvetet och aktivt vilka tankar jag har om förlossningen nu innan förlossningen och vilka tankar jag tillåter mig själv att ha under själva förlossningen. Det helt förbjudet att tänka att jag inte kommer att klara av det – för det kommer jag, punkt. Den tanken får aldrig existera och det känns skönt att ha skapat en sån regel för mig själv. Fokus ska ligga på förväntansfulla tankar om hur häftig upplevelse det kommer att vara och hur det äntligen är dags för mig att få träffa min lilla älskling.

 

  • En värk åt gången – Fokus ska vara i nuet där jag tar en värk åt gången. Det är för att inte bli överväldigad över tanken på hur länge jag eventuellt kommer att ha ont. För det vet jag ju ändå inte. Så att andas genom en värk åt gången kommer vara ett viktigt fokus för mig. Plus att varje avklarad värk kommer aldrig tillbaka igen. Så jag kommer ständigt att röra mig framåt och där ska fokus ligga.

 

  • Rycka av plåstret snabbt – Hur ont det än gör så är mitt mål att få krystskedet avklarat så fort som möjligt. Och då menar jag givetvis inte snabbare än vad barnmorskorna säger åt mig att krysta på. Men jag ska inte stanna upp i onödan och dra ut på förloppet på grund av rädsla. Här blir användningen av nästa taktik viktig:

 

  • Tydlig målbild – Jag ska få träffa mitt barn! Nio långa månader av väntan och nu är belöningen här. Det är helt magiskt det som håller på att hända.

 

  • Allt är precis som det ska – Även om de flesta människor gillar att ha kontroll så tror jag att det är otroligt viktigt att också acceptera det man inte kan ha kontroll över. Jag försöker göra det jag kan inför förlossningen med hjälp av olika förberedelser. Men sen när det väl är dags, då kommer att gå som på en tågräls vare sig man är beredd eller inte. Här kommer jag finna min trygghet i att kroppen vet precis vad den gör. Den är skapt för det här. Och med det finns det även en annan trygghet och det är att all smärta under förlossningen är ofarlig smärta. Det SKA göra ont. Jag brukar alltid se på livet som en ständig balansvåg där jämvikt alltid eftersträvas. För att sätta en krabat till världen som ska ge så ofantligt mycket kärlek redan vid första ögonkastet så måste vi ge något tillbaka. Det är helt enkelt det pris vi behöver betala för att ge liv åt vår lilla skapelse <3
Kommentarer